vi lär aldrig släppa taget om det vi håller närmast,
du bor så långt ifrån mig, vi kommer aldrig att vara nära varandra varjedag. Om ingen utav oss vågar släppa taget av vårat liv vi har av varsin sida av sverige.
det gör ont av att bara tänka på att 'duochjag' nog aldrig kommer ske.
men jag skulle satsa allt, allt för att få hålla din hand när vi är ute, att få krama dig när jag är rädd och mår dåligt. Att få kalla mig själv för din.
allt jag vill.
men om vi vågar släppa taget, kanske mina drömmar slår in,
åh dom kanske inte krossar mig varje natt då.
-lev här, med mig..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar